Och så gick det en arbetsvecka, bara sådär i ett huj.
Det är väl dags att summera 2015 års läsning, det brukar jag ju göra. Det blev inte så många böcker lästa i år, har väl inte riktigt haft tid att läsa så mycket. Tycker för övrigt att livet liksom går i ett huj, jämt, det är så mycket man/jag vill göra, men inte hinner med. Då får man ju prioritera, och jag har nog främst prioriterat min träning för det mår jag bra av, och så att umgås med min man och med familjen förstås.
Nåja, några böcker har jag ju läst i alla fall, och många har jag på min önskelista att läsa framöver...
Årets första bok var en riktig tegelsten, 750 sidor!
Det tog ett tag, men den var helt klart värd all tid, för jag gillade verkligen den här boken.
Steglitsan av Donna Tarrt.
HÄR har jag skrivit om den.
Därefter läste jag en tunnare och mera snabbläst bok,
Konsten att höra hjärtslag, av Jean-Philippe Sendker
som jag skrivit om HÄR.
Nästa bok,
Gone girl av Gillian Flynn har jag också skrivit lite om,
Sen blev det sommar och semester, och på väg till Toscana och Florens läste jag en bok som utspelar sig just där,
Julia av Anne Fortier
Boken utspelar sig i nutid, men har kopplingar till medeltidens Florens och den "sanna" berättelsen om Romeo och Julia. Man dras med i ett riktig äventyr, det händer saker hela tiden. Jag tyckte det var intressant att läsa om Florens på medeltiden och i nutid, samtidigt som jag var på plats och kunde se byggnader och platser med egna ögon. För övrigt så tröttnade jag faktiskt lite på historien i boken, trots att det hände mycket hela tiden. Det blev lite för mycket, och för rörigt. Inte en bok som föll mig i smaken alltså.
Det gjorde däremot nästa bok, som jag läste i en solstol i trädgården vid poolen på det mysiga hotellet vi bodde på i Toscana.
Allt jag önskar mig, av Grégorie Delacourt.
En underbar bok, som jag bara slukade där i solen!
Boken handlar om Jocelyne som plötsligt vinner en stor summa pengar, och hur detta påverkar henne och hennes familj. Den är skriven med stor charm och mycket humor, men med ett stort allvar bakom som berörde mig djupt. Författaren skriver enkelt och med få ord, men lyckas ändå fånga känslor, tankar och miljöer på pricken.
Rekommenderas!!
Därefter läste jag ännu en slukarbok, denna gång på stranden och på balkongen i Deiva Marina, Cinque Terre.
Askungar, av Kristina Ohlsson
Detta är andra boken jag läser av denna författare, detta är hennes debutroman. En spänningsroman, som är en riktig bladvändare, man måste bara veta vad som händer...Det var ibland mycket intensivt och närgånget i det groteska och hemska, det kan jag tycka var lite överdrivet. Men som sagt en bok som man hade svårt att lägga ifrån sig.
Kommer nog att läsa mer av Kristina Ohlsson, det finns några deckare till med samma huvudperson.
Så kommer en bok som jag måste säga var en av årets bästa i min lista.
Än finns det hopp, av Karin Wahlberg
En bok som jag verkligen tyckte om, och jag ser fram emot att läsa fortsättningen på denna roman.
HÄR
har jag skrivit mer om denna bok.
I augusti läste jag
Håkan Nessers bok Levande och döda i Winsford.
Den har stått i min hylla ett tag, och jag har varit spänd på att läsa den, eftersom Nesser är en av mina favoritförfattare. Vad jag tyckte om den finns att läsa
HÄR!
Nästa bok är även den skriven av en svensk författare;
Låt inte den här stan plåga livet ur dig, Mona av Anneli Jordahl.
Den här boken läste jag när jag var i Skagen i september. (konstigt att man alltid kommer ihåg var man varit när man läst..?)
Också den en mycket bra bok, som jag skrivit om
HÄR
Böcker som utspelar sig på andra platser i världen är de man känner till är alltid roligt och intressant att läsa tycker jag. Det var det bästa med nästa bok,
Innan floden tar oss, av Helena Thorfinn
Den här romanen innehåller två historier, som så småningom flätas ihop. Dels handlar det om två systrar i Bangladesh, som flyr till storstaden Dhaka sen deras äldsta syster blivit bränd till döds av sin make och svärmor. Den andra historien handlar om ett svenskt par som flyttar till Dhaka med sina två små barn, då kvinnan i familjen ska jobba med bistånd där.
Skildringarna av kvinnornas liv i Bangladesh, berättat genom de två systrarna och det de utsätts för var verkligen gripande och mycket hemskt att läsa, och det som jag mest fångades av. Skildringen av den svenska familjen däremot, och hur de påverkas av sitt liv här tyckte jag inte grep tag alls lika mycket. Jag fick liksom ingen känsla för dem.
Boken innehåller också en del namn och uttryck på t.ex. klädesplagg som för mig är helt främmande, men man fick ingen förklaring hur eller vad det är. Jag fick leta på internet ibland för att jag ville veta, tycker att författaren kunde förklarat lite mer.
Annars som sagt en intressant historia med verklighetsbakgrund som är helt klart läsvärd!
Så åker jag på semester till Andalusien, och med på resan har jag två böcker. Den ena läste jag ut snabbt,
Skymningslandet av Marie Hermansson
Jag har läst många böcker av henne, och tyckt de varit mycket bra. Den här boken var dock inte riktigt lika bra. Kanske hade jag för höga förväntningar, jag vet inte.
Precis som vanligt i Hermanssons böcker så är det en blandning av saga och verklighet, och ett drag av spänning som gör att man inte vill sluta läsa.
Dock tyckte jag att den här boken var lite "tunn", i alla fall jämfört med hennes tidigare böcker. Kändes lite som en ungdomsbok.
Har man inte läst någonting av henne innan så tycker jag att man ska välja att läsa den bok som var den första jag läste av henne, Musselstranden.
En underbar bok!
Årets sista bok på började jag på flyget hem från Andalusisen,
Jag heter inte Miriam, av Majgull Axelsson
Å...vilken bok!
Den här boken är verkligen fantastiskt bra. Majgull Axelsson har fått flera priser och utmärkelser för sin bok, och det är hon med all rätta värd!
Det här är en berättelse om förintelsen under andra världskriget, om kamp för att överleva, om svek och självbedrägeri. Men det är kanske mest en historia om romers/zigenares situation både nu och förr, i Sverige såväl som i Europa.
Jag har läst flera böcker tidigare om människor som upplevt och överlevt förintelsen, men ingen som den här. Jag blir mäkta imponerad av att kunna skriva den här berättelsen om Miriam och hennes upplevelser och minnen, utan att själv ha varit med om det. Man känner sig förflyttad i tid och rum. Precis som om man varit där själv, i flyktinglägren, och som om Miriams känslor och smärtsamma minnen är mina egna.
Tankarna går självklart också till nutiden, och dagens flyktingar och romer...
En mycket skickligt berättad historia och
en bok som ALLA bör läsa!
Boken handlar om Jocelyne som plötsligt vinner en stor summa pengar, och hur detta påverkar henne och hennes familj. Den är skriven med stor charm och mycket humor, men med ett stort allvar bakom som berörde mig djupt. Författaren skriver enkelt och med få ord, men lyckas ändå fånga känslor, tankar och miljöer på pricken.
Rekommenderas!!
Därefter läste jag ännu en slukarbok, denna gång på stranden och på balkongen i Deiva Marina, Cinque Terre.
Detta är andra boken jag läser av denna författare, detta är hennes debutroman. En spänningsroman, som är en riktig bladvändare, man måste bara veta vad som händer...Det var ibland mycket intensivt och närgånget i det groteska och hemska, det kan jag tycka var lite överdrivet. Men som sagt en bok som man hade svårt att lägga ifrån sig.
Kommer nog att läsa mer av Kristina Ohlsson, det finns några deckare till med samma huvudperson.
Så kommer en bok som jag måste säga var en av årets bästa i min lista.
En bok som jag verkligen tyckte om, och jag ser fram emot att läsa fortsättningen på denna roman.
HÄR
har jag skrivit mer om denna bok.
I augusti läste jag
Den har stått i min hylla ett tag, och jag har varit spänd på att läsa den, eftersom Nesser är en av mina favoritförfattare. Vad jag tyckte om den finns att läsa
HÄR!
Nästa bok är även den skriven av en svensk författare;
Den här boken läste jag när jag var i Skagen i september. (konstigt att man alltid kommer ihåg var man varit när man läst..?)
Också den en mycket bra bok, som jag skrivit om
HÄR
Böcker som utspelar sig på andra platser i världen är de man känner till är alltid roligt och intressant att läsa tycker jag. Det var det bästa med nästa bok,
Den här romanen innehåller två historier, som så småningom flätas ihop. Dels handlar det om två systrar i Bangladesh, som flyr till storstaden Dhaka sen deras äldsta syster blivit bränd till döds av sin make och svärmor. Den andra historien handlar om ett svenskt par som flyttar till Dhaka med sina två små barn, då kvinnan i familjen ska jobba med bistånd där.
Skildringarna av kvinnornas liv i Bangladesh, berättat genom de två systrarna och det de utsätts för var verkligen gripande och mycket hemskt att läsa, och det som jag mest fångades av. Skildringen av den svenska familjen däremot, och hur de påverkas av sitt liv här tyckte jag inte grep tag alls lika mycket. Jag fick liksom ingen känsla för dem.
Boken innehåller också en del namn och uttryck på t.ex. klädesplagg som för mig är helt främmande, men man fick ingen förklaring hur eller vad det är. Jag fick leta på internet ibland för att jag ville veta, tycker att författaren kunde förklarat lite mer.
Annars som sagt en intressant historia med verklighetsbakgrund som är helt klart läsvärd!
Så åker jag på semester till Andalusien, och med på resan har jag två böcker. Den ena läste jag ut snabbt,
Jag har läst många böcker av henne, och tyckt de varit mycket bra. Den här boken var dock inte riktigt lika bra. Kanske hade jag för höga förväntningar, jag vet inte.
Precis som vanligt i Hermanssons böcker så är det en blandning av saga och verklighet, och ett drag av spänning som gör att man inte vill sluta läsa.
Dock tyckte jag att den här boken var lite "tunn", i alla fall jämfört med hennes tidigare böcker. Kändes lite som en ungdomsbok.
Har man inte läst någonting av henne innan så tycker jag att man ska välja att läsa den bok som var den första jag läste av henne, Musselstranden.
En underbar bok!
Årets sista bok på började jag på flyget hem från Andalusisen,
Å...vilken bok!
Den här boken är verkligen fantastiskt bra. Majgull Axelsson har fått flera priser och utmärkelser för sin bok, och det är hon med all rätta värd!
Det här är en berättelse om förintelsen under andra världskriget, om kamp för att överleva, om svek och självbedrägeri. Men det är kanske mest en historia om romers/zigenares situation både nu och förr, i Sverige såväl som i Europa.
Jag har läst flera böcker tidigare om människor som upplevt och överlevt förintelsen, men ingen som den här. Jag blir mäkta imponerad av att kunna skriva den här berättelsen om Miriam och hennes upplevelser och minnen, utan att själv ha varit med om det. Man känner sig förflyttad i tid och rum. Precis som om man varit där själv, i flyktinglägren, och som om Miriams känslor och smärtsamma minnen är mina egna.
Tankarna går självklart också till nutiden, och dagens flyktingar och romer...
En mycket skickligt berättad historia och
en bok som ALLA bör läsa!
1 kommentar:
Läser alltid dina recensioner, men kommenterar dem sällan, så nu får jag väl skriva ett par ord. :)
Av de böcker du listar, har jag bara läst två, men några av de andra står på läslistan. Majgull Axelsson är en av mina absoluta favoriter och "Jag heter inte Miriam" är en av de bästa hon skrivit. Helena Torfinns "Innan floden tar oss", fick jag låna av en kompis som rekommenderade den och trodde jag skulle känna igen mig i miljöskildringen. Och det gjorde jag till viss del. Att bo i ett fattigt land och försöka göra någon nytta för befolkningen har sina sidor och dem kände jag igen. Jag gillade alltså boken.
Själv har jag bestämt att i år ska jag minsann läsa lite mer från min läslista och det har hunnit bli fyra böcker hittills, kanske för att jag inledde året med en ordentlig förkylning. Fast det har bara blivit reportageböcker än så länge, bl.a. Martin Schibbyes och Johan Perssons "438 dagar" som jag verkligen rekommenderar.
Ser fram emot fler recensioner under 2016. God fortsättning!
Skicka en kommentar